GÄST-SORGETRÖST-DIKTER med DIREKTKONTAKT

När det händer mycket som är sorgligt och jobbigt
kan några väl valda ord..ge en slags lindring
Ofta är det dikter för mig..för dom kräver inget av mig
Dom bara plåstrar om..känslorna.. med sin direktkontakt

Som den dikt Kristian Gidlund lämnat efter sig
i sin blogg "i kroppen min"...innan han gick

Dom andra dikterna har jag hittade på nätet
http://www.spadbarnsfonden.se/Page.asp?PageId=204
<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< ************************************** >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>



Vid vägens slut


"Så föll ett långsamt regn genom trädgården.

Och jag gick ut för att stilla en oövervinnerlig törst."

Kristian Gidlund



Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag
och något alldeles oväntat sker
Världen förändrar sig varje dag
men ibland blir den aldrig detsamma mer

(Alf Henriksson)


Saknad

Så liten plats en människa tar på jorden.
Mindre än ett träd i skogen.
Så stort tomrum hon lämnar efter sig.
En hel värld kan inte fylla det.

Så litet en människas hjärta är.
Inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång.

(Inger Arvidsson)


Till fjärilens minne

Säg inte
att ingenting blir kvar
av den vackraste fjäril livet gav.

Säg inte
att vingarnas färg bleknar bort
och försvinner i vinden som stoft.
Om fjärilens kropp måste gömmas i grav,
är ändå den svindlande
flykten kvar.

(Bo Setterlind)

MEDAN ÄNNU en dikt av ANNA HALLING ur STÖRSTORDEN

Giv din blomma medan ännu
den du älskar finns kvar.
Det är glädjen vi behöver
under livets korta dar...
Några flyende sekunder
utav värme,lyckostunder

Blomstermängder på en kulle,
varma ord vi bort och skulle
gett förut,gör ingen nytta
för den vän som har fått flytta
-Giv din blomma medan ännu
den du älskar finns kvar...
Det är glädjen vi behöver
under livets korta dar.

DIN ORO VET VEM DU ÄR

Tro på din oro:
din oro vet vem du är
Som kompassnålens darrande spets
ger den dig riktningen
Tro på det inom dig
som icke kan granskas eller mätas!
Tro på din bärande väg
det antyddas mening!
Följ den glänsande spetsens
darrande maning!
Känn den till visshet
som mod i din blindhet!
Bliv ett med dess rytm!

Endast din oro vet vem du är

(Britt-Marie Eklund ..Till en vän)

ÖVERRASKNING

I atmosfären
flyter ett flor
av livskvitter

Ett skimmer
kommer mig till mötes

Det kittlar till
i mina vingar

Tar sats och
flyger in bland
löven

En dikt ..återigen.. av I.H
Ingrid Hallberg ..hämtad ur boke Sinnenas fröjder

MANIFEST I ORANGE

Jag vill
räfsa undan
allt bråte så
jag känner luktan av jorden
Rensa bort
alla krusiduller
så jag får vittring på Ordet
Skapa rum
för det som
är viktigt för mig
och söka mina
särdrag

Jag vill uttrycka det som är jag
bli sedd som den jag är
finna mina själsfränder
våga möta ljus och mörker
brinna för det jag tror på

Jag vill väcka min slumrande kraft
och bruka den
Jag vill bevara alla åldrar
inom mig
i min växt
mot det som mognar

Jag önskar ett evigt levande i detta liv
Allt detta vill människan i mig

( I.H..Ingrid Hallberg)
Detta är dikt som tilltalar mig
Och som jag hämtat ur boken
"Sinnenas fröjder"

ENSLINGEN

DEN här DIKTEN..av Johan Olof Wallin
(född 15 oktober 1779 i Stora Tuna i Dalarna, död 30 juni 1839)
Stod att läsa ..i den diktbok som min morfar hade

Läste den första gången..när jag var 23-24 år
En gång läste jag den högt för några kompisar
Då jag kommit att gilla den
Raderna..som gav en reaktion.. var bl.a de här
"lären mig att bliva god ..ej att lycklig bliva"

Skall inte gå in närmare på de olika reaktionernas ord
Men intresant var det..att höra HUR olika vi tänker
Och uppfattar det vi läser
En del dikter behöver mogna fram..
Här är dikten i sin helhet..


Yra nöjen,faren väl,
Tysta skuggor,sägen
Om I för en jagad själ
Än en fristad ägen

När min lycka går förbi
Och ej mera känner
Trogna skuggor ären I
Ännu mina vänner?

Gömmen mig i eder famn
Gömmen grant därinne
Mina dagar och mitt namn
Och mitt ungdomsminne!

I en värld,så kall och tom
intet är att vinna:
Lären mig en rikedom
Hos mig själv att finna!

Lären mig att bliva god
Ej att lycklig bliva
Och mitt bröst till tålamod
Mer än glädje,liva!

Nöjd med ödenas beslut
Om min levnads gåta
Vad jag ej kan reda ut
Må jag ej begråta!

Främmande med fläderns dån
Med sig själv förtroligt
Må mitt hjärta, här i vrån
Klappa nöjt och roligt!

Må jag sjunga här i ro
Den fäörlänta stunden
Liksom fågeln i sin bo
Inskränkt,men ej bunden!

Ingen mäktig sångens gud
Till min lyra lyssne!
Sänke hon då strax sitt ljud
Sänke hon och tystna!

Men om någon oskuldsvän
Någon bygdens tärna
Hör min röst,och känner den
Höre hon mig gärna!
Läre hom min enkla sång
Och,bland systras skara
Låte ekot någon gång
På dessa toner svara!

EN "HISTORISK DIKT. "DEN GAMLA GODA TIDEN

Har fått i mina händer en dikt
Skriven INTE allt för länge sedan
Om ett levnadsöde I en tid..som var kämpig för många
Och en synsätt..som gjorde stegen ..än jobbigare att gå
En guldgruva är det jag håller i min hand
Skriven av Margareta Thelin



"DEn gamla goda tiden"

Jag går i den gamla herrgårdsallen
om kvällen på promenaden
Det susar så milt i de urgamla träden
i hela den långa raden
Det är som ville de minna mig om
dagar försvunna i gångna tider
och människor många som här gingo hem
trötta och slitna av dagens möda
Med värkande lemmar och sviktande knän
I kvällsolens brand-den flammande röda-

Jag vet ej,men tror nog
att de älskade jorden
Fast lönen för mödan var skral
och dagen blev lång
i fåran efter plogen
men det visste de hade
ej annat val
Ty hårt fick de slita för barn och för maka
och bönen de lärt sig var "Bed och försaka"


De statare vara
födda i fattigdom
levde i träldom
och dog i förnedring
Ägde aldrig människovärde
stätslade för ett år i taget
Knapp var lönen,knapp var staten
torvtigt bostad ett rum och kök
Fullt av småkryp ,kackerlackor,fukt och kyla
veden den tog ofta slut
Hårt var brödet
svårt att dela
till många munnars barnakull

Barnen ja de avlades och föddes
på halmmadrass i tvåmanssäng
Gräto då de kom till världen
visste ej sitt hårda öde


Dagar komma,åren gick
snart var tid att skolan börja
varannan dag i sex år bara
Det var allt vi fick av bildning
läste katekesen utantill
Bibliska och psalmbok likaså
lärde allt om gamla döda kungar
Sen var det dags att läsa fram för prästen
som mässade om domedagen
så var vår barndom
och vår ungdom snart förbi

Dags att bliva dräng och piga
För en lön om tio kronor
varje månad
avlagda kläder efter "frun"
ingick också i lönen
om kvällen ensam
utestängd från all gemenskap
Man var ju bara "statarungen"

...........................................................

EN DIKT ATT GE BORT SOM JAG FÅTT OCH NU GER TILL ER

Jag önskar jag hade en sådan förmåga
att tända en hälsans läkande låga.

Då skulle den särskilt för dig få brinna -
få allt det onda att helt försvinna.

Den skulle se till att kurvan vänder
och att du får omsorg av goda händer.

Dag och natt hos dig den skulle vaka
och ge dig kraft att få hälsan tillbaka.
Försök att ta tillvara allt gott som livet ger.
Se det stora i det lilla så kan guldkornen bli fler.

Ge dig tid att reflektera en stund i lugn och ro.
Låt sanningen bli vetskap men släpp även fram din tro.

Och när du möter mörker och livets tvära kast -
känn då hur livet rör sig och ljuset får kontrast.

Känn att du får styrka av det som gör dig svag -
att där finns nåt att lära av allt som sker var dag.

(OKÄND författare)
TACK