fredag 11 maj 2018

Lars Björklund Hisnande utsikt .Inåt -Ensamhet



Det finns
ett avstånd
i varje människa
en väg
som ingen
kan beträda
en hisnande
utsikt inåt
en ensamhet
lika
för alla

måndag 26 mars 2018

INGET FAN




DÖDEN -ÄR en taskig jäkel
som respektlöst klampar in UTAN att knacka
för att hämta - DEN som den kom för att ta
UTAN MINSTA MEDKÄNSLA -för oss som blir kvar

Kall och hård är den
Ingen empati eller medkänsla alls
Den bara tar och tar och tar och tar
Förlåter DIG gör jag ALDRIG
NÄR du tog min vän som jag ville ha kvar.

Bara så du vet det -Är jag INGET fan av dig



(I ilskans sorgespår får orden bli en bärare av de ofattbara )

tisdag 26 december 2017

DIKTER AV LARS BJÖRKLUND & Hans Hartman

I julklapp fick jag av min tvillingsyster en diktbok
Som direkt slog an en ton inom mig
Då ande-meningen i orden letade sig in
och fick mig att tänka ..tänka på orden
dom som jag kände igen


På dom där som bara dyker upp ...som från ingenstans kan tyckas
men ändå är så välbekanta
som om dom ALLTID funnits där
Redo att formuleras och ta plats..när tiden är inne


Diktboken heter "Det är aldrig efteråt"
Skriven av Lars Björklund &Hans Hartman (illustratör)

Här får ni ett smakprov på några dikter..
så ni förstår vad jag menar med ande-mening

Jag vet
varför havet
är så stort
det är
alla tårar
som samlats där
(Lars Björklund)



"Jag är här
och kan inte vara
någon annan stans
än här
så är det alltid
nuet är mitt livsrum
min plats på jorden

man säger
att nuet är flyktigt
när det är tiden
som flyr
nuet
är alltid
här
(Lars Björklund)


Vishet

Vishet
är att se begränsningen
utgå från den
och överge de falska drömmarna

Mod
är att ständigt rasera
det ohållbara
och bygga nya drömmar
ur det möjliga

Styrka
är att utgå från sig själv
inse att livet aldrig
blir annorlunda
jag är jag
och marken stannar kvar
under mina fötter

Vishet
återigen
är att sammanfatta allt detta
till ett sätt att leva
begränsad
men öppen mot det obegränsade

(Lars Björklund)

tisdag 8 november 2016

DIKTER SKRIVNA AV MIN MORFAR i och om en TID som inte längre finns



Det ÄR så spännande att ha fått läsa min MORFARS dikter
Kärt material som nu börjar dyka upp hos olika släktingar
Som nu delar med sig av både foton ,tidningsurklipp,dikter och texter
..Alltsedan Magnus och Helena Grahns släktsida startade..
DET är jag evinnerligt TACKSAM över
För det är ju som trådar att nysta upp på mitt livsträd
liksom för mina barn och kommande släkt
Som för ALLA andra släktingar
Och må vi därför aldrig låta orden tystna och dö ut



Min morfar..Magnus Grahn Född 1883-03-18 i Gryssjön, Bygdeå församling (AC).
Död 1962-08-22 i Gryssjön
Min mormor..Signe Helena Bäckström. Ansedel Född 1886-06-27 i Norra Norum, Bygdeå församling (AC).
Död 1979-08-28 i Gryssjön, Bygdeå församling

med några alla sina barnbarn
*****************************************************************************************
********************************************************************************



När det blir höst då bliver dagen kulen
Men tiden ilar och då kommer julen
då blir det klappar, ljus och glädjefest
När julen kommer som en längtad gäst.

Nu är det många sätt att julen möta
En del med fylla andra klappar köpa
Åt barnen varom de så länge drömt
Och lilla makan blir ej heller glömt.

Vid jul är seder att sig efterskicka
En del fördrager läsa andra dricka
De dricka brygd de dricka alkohol
Och dricka mer långt mera än de tål.

Så göra de det bästa de kan göra
Men märka ej att de all friden störa
de känna blott behov att få ett rus
Och vilja vara herrar i sitt hus.

Så blir de vad man kallar yr i knoppen
får svaga ben och vingliga i kroppen
Men tror sig själv stå säkra på sin mark
Och villa om att de är väldigt stark.

Till dess de sjunka hop som falna bränder
och förs i säng av makans vana händer
och slumra in som små och trötta barn
och vakna först långt fram på andra dan.
***************************************************************
**************************************************************


Nu känns så tungt att gå ibland i myrmark, ris och vatten
Men blir dock bättre efter hand om man kom över skatten.
Då blir det plockning här och där för äldre och för yngre
I kärlen blir det mer och mer så de blir tung och tyngre

Då kommer frågan om igen, om man ej borde vända
Och ta sig samma vägen hem, evad som än kan hända.
Men blott framåt att mer moras sen kommer nog en glänta
Där kanske en oas nu ligger blott och vänta

Så går man på i ris och blott helt lugn och tyst allena.
Myggbiten, hungrig ganska trött och ont i rygg och bena.
Men så med ens ett sagoslott – man rusar som i yra.
Ty vad ens öga aldrig sett, en helgul snattermyra.

O, vilken myr, vad härlig syn här får man lön för möda
Och mitt på myr´n en liten tjärn som glimmar som ett öga.
När solen går mot västerled och skuggorna bli långa.
’Man hukar sig , man böj sig ned för blick som ögat fånga

För all den trötthet redan flytt, man kan sig knappast styra.
Ty gammal blir som ung på nytt på helgul snattermyra.
Man plockar fullt man ät sig mätt, tar snåtterkart i händer
Och nynnar glatt, nu går det lått, när man sig hemåt vände

***************************************************************
**************************************************************






Det var år nittonhundrafemte
En vacker sommardag det var
Då utåt havet vågor blänkte

Från Ostnäs färjan gjordes klar

Och sakta utåt Kvarken stäva
Ty skepparn styrde vant och bra.
Nog känns det friskt och lätt att leva
Att sådan liten lusttur ta.

Och sol och våg tillsammans leker
Där våran farkost glider fram
Och för- och babordsida smeker
Och skvalpet skjöljer bog och stam

Mittkvarken sjön vart något grövre
Så färjan stampa till ibland
Hon reste sig och dök föröver
Så vattnet efter däcket rann.

En del fick vatten ini skorna
Som makligt efter däcket gick.
Och en av dess Bjurholmsborna
En lätt förkylning därav fick
****************************************
************************************
"Hmm en Bjurholmsbo...intressant Vem kan det ha varit

söndag 30 oktober 2016

SAKNAR

Har ingen far att sakna.....
Saknar den far jag aldrig haft


(livsvandrerskanisb)


Det är ju så..som nu när jag var närvarande vid Dorens minnesgudstjänst
att en MASSA olika tankar och känslor dök upp och rörde om
En del mjuka andra lite mer svårsmälta ...om jag så säger
Och några nya tankar och känslor .. dök åxå upp
Såna där "mätningskänslor" som visar på ..att det rört på sig inombords
Sånt som fick mig att inse det jag lämnat .. det som aldrig fanns för mig

Men i alla fall...det som slog mig där och då
Var just den där mjuka saknaden
Av en pappa, en farfar, en make ..som lämnat kvar så många fina minnen
fyllda med OMTANKEN... som är kärlekens signum
Det som Dorens visade sin familj
Att han brydde sig om och fanns NÄRVARANDE där för dom

En sån pappa skulle jag åxå velat ha att minnas
En morfar för mina barn
I tankar på det..dök de korta orden upp till min dikt
Även om smärtan har försvunnit...över det jag aldrig haft..
men längtat efter och velat ha
Så kan jag glädjas med dom som har en pappas och farfars/morfars kärlek att minnas

"Har nyss börjat LEVA
fast jag levt förut" (isb)

"Det är INTE jag som är gammal
Det är tiden som är det" (isb)

torsdag 4 februari 2016

OM.. och OM IGEN


OM och OM IGEN


Människan lär sig ingenting
För när vi ”vräkt" ur oss orden
och sagt vad vi vill

Då har vi redan glömt bort
GLÖMT det vi tyckte var fel

Så fortsätter problemen i världen

Ingenting har vi gjort åt dom

INGENTING ..MER än skrikigt nån minut

(livsvandrerskanisb)