Vi satt på en stubbe i skogen
morfar och jag
ackorderade om livet
Frågade ..gjorde mest jag
Morfar svarade lugnt och eftertänksamt
på frågorna jag ställde
Livet i den tryggheten
När storhetens röst i det enkla jag hörde
Förmedlat av min morfar
Gav mig en tro
Älskar gör jag än
Doften av gran och kåda
Minns då min morfar
där vi satt på var sin stubbe i skogen
Ackorderande om livet
(livsvandrerskanisb)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar