NÄR DET MAN TÄNKT BLIR FÖRSENT

Telefonen ringde

Det var min mor som talade om
Att du inte längre fanns..

Tiden stannade
Allt blev tyst och stilla
I det vacum som uppstod av chocken
När jag fick veta vad som hänt


Så skört och oförutsägbart livet är
Från en stund till en annan
Kan allt suddas ut

Varför blir saker inte av
Varför gör man inte det man tänkt

Hann inte träffa dig den sommaren
Det var så mycket annat som kom emellan

Du min storkusin
Med glimten i ögat
Retsamheten i mun
Värmen från ditt hjärta
Är det jag minns mest
Som gjorde mig trygg

Du var som en storebror för oss alla
Den självklara idolen
Den vi såg upp till


Du tog dig tid med oss småkusiner
Lekte
Fanns där för oss
Det glömmer jag aldrig


Tack.. För alla vackra minnen
Du lämnat kvar till mig

Din lillkusin inger

(livsvandrerskanisb)

SORG. SMÄRTA och DÖD

Hur överlever man-Sorg,smärta och död. HUR överlever man och går vidare i livet. Sorgen-DEN tror jag alltid finns kvar ..fast den mildras med tiden Smärtan- DEN hinner ställa till mycket besvär innan den slitit färdigt- slitit och tärt Sen får du lappa och laga så gott du kan Densamme ..blir du aldrig mer igen Livet börjar du se på ett annat sätt Se och blir mer rädd om Rädd om alla som du älskar.. Visar det mer Döden är värre..Hur klarar jag den Klarar det svåra avskedet Finns det någon död ..eller reser den döde bara iväg Till en annan dimension ..än vår En dimension.. där kärlek,frid och ro råder Kanske skall jag inte sörja..det är en egoistisk sak Glädjas borde jag göra..över att du får åka dit DIT- där kärlek råder Ingen smärta eller sjukdom finns Inget våld eller krig- inga löngner-ingen falskhet Så kanske jag skall tänka- för att orka med Att ta farväl.. av DIG

(livsvandrerskanisb)

Livets sårbarhet

Alla.. hade vi blivit äldre

Alla..insåg vi vår egen roll

I livets sårbarhet

Uppväckta blev vi

Tänkte till
Såg
Insåg

Att vi måste träffas
Allt går så fort

En träff skall vi ha
Till sommaren

Den äldsta blev varse tidens längd
Hoppas jag finns kvar
Att jag hinner vara med
Vill så gärna stanna
En stund till

Sårbart är livet
Tunt och skört

Varsamt vill jag gå fram
Hinna med att njuta
Vara rädd om varje dyrbar minut

Innan min vandring tar slut

EVÄRDLIGen

Du var närvarande
På din egen begravning

Så närvarande
Med hela dig

Hörde ditt skratt
Din finurlighet
Kände din värme


Du bar oss i vår sorg

Visade oss på glädjen
Att du funnits i våra liv

Visade oss
Att din resa var slut

Att vi skulle släppa taget

Du ville vara fri
Fri
Från jordiska bindningar

Du visade oss
Att du alltid skulle vara med

Finnas kvar
Med din själsliga närvaro
Berika våra liv
EVÄRDLIGen

(livsvandrerskanisb)

FRÅNVARONS NÄRVARO

Det finns något
som är större än döden

Det är NÄRVARON
av de frånvarande
i minnet hos de levande

(Jean d`Ormesson)




Det vi saknar
mister vi aldrig

Den vi älskat
saknar vi alltid

Vi mister aldrig
den vi älskat

Den vi älskat
älskar vi alltid

(Claes Amdersson)