lördag 11 april 2015
EN SORGENS AVSKED av hunden PUMA
Med ord
Talar du inte
Talar.. gör du ändå
Med själens starka känslospråk
Förmedlar du dina tankar
Vet vad du vill
Vet vad du tänker
STARKA.. är dina ord
Min vän måste jag sälja
För att min kropp inte klarar av
Att han drar
Sälja min vän.. SOM FÖRSTÅR
Det gör det värre
Tårar av förtvivlan fördunklar min syn
Min vän slickar bort dom
Lägger sitt huvud i mitt knä
Kärlek lyser ur hans ögon
Tillitsfullt till mig
SOM TÄNKER SVIKA
Svika min vän.. som förstår
Morgontårar
Stora
Tunga
Ögon tittar
Förmedlar
Vill åka
Stanna hos de andra
Vill
Att jag ger honom fri
(livsvandrerskanisb)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det är verkligen ett av de tyngsta besluten man som djurägare måste fatta. När ett djur varit med så länge i livets många faser har man fått ett band som man nästan kan ta på...
SvaraRaderaMen om man saknar sitt djur och känner en äkta saknad och sorgsenhet så har man haft dem av rätt anledning -Tänk det djur eller människa som inte är saknat vid sin bortgång...
Hej..Christina
SvaraRaderamm ett beslut som är segdraget och fullt med undanflykter och bortförklaringar
Som "ser han inte lite piggare ut idag.." och så skjuts beslutet upp ytterligare en dag,vecka Tills man inte kommer undan "VERKLIGHETEN" som ställer sig ivägen..Just nu är det hans fysiska frånvaro som känns av mest Men jag vet ju att när den lagt sig..kommer hans andlig minnes-kropp att göra honom synlig De starka minnen jag bär på av denna fantastiska hund Jaa att INTE vara saknad känns både sorgset och hemskt